När det ska dekoreras i den här släkten jag lever med nu så ska det vara perfekt, annars kan man ju lika gärna strunta i det tycker dom. Det är ju lite annat än vad jag är van vid i barnfamiljen Block. Inget av glas långt nere på julgranen! Det enda temat som finns är rött och sött, ingen har nämnt något om mängden. Tre stora flyttboxar, om inte mer, hämtas från vinden fyllda av barngjorda prydnader av olika slag. Gamla äggkartonger som ser ut som en kruppa, tovade tomtar och skålar med låtsasgröt i olika storlekar. Inget är ens i närheten av perfektion eller matchning, men vad gör väl det? Jag måste erkänna av att varje år hitta något nytt på någon hylla och tänka "herregud vilken fruktansvärt ful liten sak vi sparat" och sedan vända på den och se sin egen barnsliga signatur på undersidan. Mina föräldrar har inte hjärta att slänga någonting, dom är ju för underbara. När jag berättade detta för mamma sa hon att hon faktiskt hade slängt bort en gammal äggkartong. Jesusbarnet hade tydligen tappat huvudet, där gick gränsen tyckte familjen Block.
Här är mina värd-morföräldrars hus som vi hjälpte till att fixa. De hade bilder på hur allt skulle se ut och dessa instruktioner fick vi följa så att det skulle bli så perfekt som möjligt. Haha! Resultatet ser ni ovan.
Här är bilder från dagen då vi pyntade, dagen efter Thanksgiving. Vi kollade också på Trollkarlen från Oz. Våran värd-morfar, Steve kunde varenda sång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar